Higher-than-present Medieval pine (Pinus sylvestris) treeline along the Swedish Scandes
DOI:
https://doi.org/10.3097/LO.201542Keywords:
Climate change, Little ice age, Medieval warm period, Megafossils, Pinus sylvestris, Swedish scandes, TreelineAbstract
The upper treeline of Scots pine (Pinus sylvestris L.) is renowned as a sensitive indicator of climate change and variability. By use of megafossil tree remains, preserved exposed on the ground surface, treeline shift over the past millennium was investigated at multiple sites along the Scandes in northern Sweden. Difference in thermal level between the present and the Medieval period, about AD 1000-1200, is a central, although controversial, aspect concerning the detection and attribution of anthropogenic climate warming. Radiocarbon-dated megafossil pines revealed that the treeline was consistently positioned as much as 115 m higher during the Medieval period than today (AD 2000-2010), after a century of warming and substantial treeline upshift. Drawing on the last-mentioned figure, and a lapse rate of 0.6oC/100 m, it may be inferred that Medieval summer temperatures were about 0.7 oC warmer than much of the past 100 years. Extensive pine mortality and treeline descent after the Medieval warming peak reflect substantially depressed temperatures during the Little Ice Age. Warmer-than-present conditions during the Medieval period concur with temperature reconstructions from different parts of northern Fennoscandia, northwestern Russia and Greenland. Modern warming has not been sufficient to restore Medieval treelines. Against this background, there is little reason to view further modest warming as unnatural.
References
Aario, L. (1941). Polardämon und klimaverbesserung. Terra, 53(4), 57-69.
Andersson, G. (1906). Förslaget till skyddsskogar inom jämtlands län. skogsvårdsföreningens. Tidskrift, 3, 57-84.
Engström, J. (1835). Resa genom södra lappland, jemtland och dalarne. Stockholm,
Forsslund, K. -. (1919). Med Dalälven Från Källorna Till Havet, , 135.
Forsslund, K. -. (1921). Omkring storvaln. sveriges sydligatse fjäll. Sveriges Natur, 1921, 33-42.
Gavelin, A. (1909). Om trädgränsernas nedgång i de svenska fjälltrakterna. Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 6, 133-151.
Gavelin, A. (1910). Trädgränsförskjutningarna inom kamajokks vattenområde. Sveriges Geologiska Undersökning Ser.C, 227, 1-34.
Hagem, O. (1917). Furuens og granens frosetning i norge. Medd Vestland.Forstl.(ForsStn.), 2(2), 1-188.
Hagemann, A. (1890). Altenskoven, , 1-74.
Hägerström, K. P. (1882). Bidrag till torne lappmarks och ofotens flora. Botaniska Notiser, , 65-96.
Holmerz, C. G., & Örtenblad, T. (1887). Om jemtlands lappskattefjäll. Tidskrift För Skogshushållning, 15, 115-180.
Holmerz, C. G., & Örtenblad, T. (1886). Om norrbottens skogar. Tidskrift För Skogshushållning, 14, 193-212.
Holmgren, A. (1904). Skogsbiologiska studier inom arjepluogs och jockmocks lappmarker. Svenska Skogsvårdsföreningens Tidskrift, 2, 1-23.
Kellgren, A. G. (1891). De skogbildande trädens utbredning i dalarnes fjälltrakter. Botaniska Notiser, 1891, 182-188.
Kellgren, A. G. (1895). Flyttar barrskogsgränsen nedåt? Landtmannen, 6, 315-316.
Kellgren, A. G. (1893). Några observationer öfver trädgränserna i våra sydliga fjälltrakter. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar, 1893, 249-262.
Kranck, H. (1909). Tallformationerna i finland. Meddelanden Från Geografiska Föreningen I Finland, 8, 1-59.
Marelius, N. (0000). Fortsättning om land-och fjällryggarne samt gränsen mellan sverige och norrige. Kongliga Vetenskapskapsacademiens Handlingar För År, 1771(31), 11-52.
Näsström, G. (1925). Glimtar från 1740-talets jämtland och härjedalen. Fornvårdaren, 1, 88-112.
Nilsson, A. (1897). Om norrbottens växtlighet med särskild hänsyn till dess skogar. Tidskrift För Skogshushållning, 25, 139-153.
Nilsson, A., & Norling, K. G. (1895). Skogsundersökningar i norrland och dalarne sommaren 1894.
Nissen, K. (1945). Et brev fra lars levi laestadius om vegetasjonens tilbakegang pá grunn av klimaforverring. Blyttia, 3, 38-42.
Nordfors, G. A. (1928). Fjällskogars och exponserade skogars föryngringsmöjligheter med särskild hänsyn till det producerade fröets grobarhet under extrema klimatförhållanden. Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1928, 105-165.
Nordhagen, R. (1923). Litt om den utdøende fureskog i troldheimen. Tidsskr.Skogbr., 31, 25-29.
Olafsen, O. (1911). Skogen i norge fra oldtiden til begyndelsen af del 16de aarhundrede. Tidsskrift for Skogbruk, 19, 11-19.
Rabot, C. (1911). Le recul du pin sylvestre dans les montagnes de la suède. La Géographie, 23, 270-276.
Rekstad, J. (1903). On the greater height formerly of the forest line and snow line in norway. Nor.Geol.Unders.Aarb., 35-36, 14-18.
Renvall, A. (1912). Om orsakerna till depressionen av tallens skogsgräns. Finska Forstföreningens Meddelanden, 29, 233-241.
Sernander, R. (1899). Studier öfver vegetationen i mellersta skandinaviens fjälltrakter. Bihang Til Kungliga Svenska Vetenskaps Akademiens-Handlingar, 24(3), 1-56.
Vesterlund, O. (1900). En liten tallstudie på rotivare. Tidskrift För Skogshushållning, 1900(4), 215-218.
Von Ehrenheim, F. W. (1824). Om climaternes rörlighet. tal hållet vid praesidii nedläggande uti kongl. Om Climaternes Rörlighet; Tal Hallet Vid Praesidii Nedläggande Uti Kongl.Vetenskaps-Academien,
Wibeck, E. (1929). Kan den nuvarande barrskogsgränsen förskjutas uppåt? Skogen, 14, 401-404.
Zetterstedt, J. W. (1833).
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2019 Leif Kullman
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.